tiistai 19. heinäkuuta 2016

Källskär


Båtfärden / Göran Åkerholms hus / Källskärskannan / Någon antik grekisk gud i statyformat

I söndags kunde jag pricka av en punkt på min summerbucketlist, nämligen att besöka Källskär. Jag och en av mina kolleger åkte nämligen vid lunchtid iväg till Källskär med båten, som skulle ta oss dit. Jag var förväntansfull att få komma ut och besöka detta ställe, som jag hört en del om. Vad jag inte anade var att själva båtresan dit också skulle vara intressant. Båtvägen kantades hela tiden av små öar och skär och det jag inte räknat med var att det på flera av dessa små öar fanns hus, det mesta antagligen sommarstugor vart man kommer endast med egen båt. Det var så intressant att se allt detta och då hade vi ännu inte ens kommit till Källskär.


Småningom kom vi fram till slutdestinationen, Källskär, som är en av de öar som ligger längst ut i skaran av skär och öar vi passerade på vägen ut. När vi steg i land på Källskär fick vi ta del av en mycket karg, men vacker, natur och en intressant historia. Det som främst präglar Källskärs historia, om man ser till de senaste 100 åren, är förstås det faktum att stockholmaren och friherren Göran Åkerhielm kom till ön och ville köpa holmen på 1950-talet. Efter mycket om och men fick Åkerhielm köpa en tredjedel av Källskär och där höll han sedan till varje sommar mellan åren 1964 och 1981, varefter han skänkte sin del av ön till Ålands landskapsregering. Än idag är det landskadsregeringen som sköter om och underhåller det Åkerhielm byggt upp på Källskär.



En del av trädgården där man kunde se många små statyer

Göran Åkerhielm byggde sig nämligen ett hus på holmen, men även en trädgård, en naturhamn ooch flera mindre hus. Ett av de mindre husen har kommit att kallas häxans hus i och med att den skotska kvinnan, som en gång i tiden bodde i stugan, liknade en häxa.



Häxans hus

Naturhamnen ur en dålig vinkel
Förutom det Åkerhielm byggt upp på Källskär kan man bekanta sig med Källskärskannan, en unik naturformation i sten. När vi gick ner för att titta på Källskärskannan hade jag för många saker på gång samtidigt (ta bild på sevärdheten, hålla balansen på lösa stenar, lyssna på guiden) för att fullt ut kunna ta till mig informationen om hur stenformationen bildats. Jag hann i alla fall ta till mig den information att Källskärskannan egentligen inte kan förekomma på sådan plats den gör med tanke på dess läge i förhållande till vädersträcken.

Efter att vi besökt statyn på en av de grekiska gudarna och gått runt för oss själva en stund på Källskär bar det av mot fasta Kökar igen. Väl tillbaka kunde jag konstatera åt min kollega att det hade varit några intressanta timmar och att det absolut var värt att åka ut till Källskär. Glad i hågen cyklade jag sedan hem.

- Matilda

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti