sunnuntai 17. huhtikuuta 2016

Att sätta sig vid symaskinen och sy - Steg 2

Detta inlägg är en direkt fortsättning på de inlägg jag tidigare skrivit om projektet Fria former inom ramen för kursen Människan och miljön.

Följande steget i min slöjdprocess med det ärmlösa plagget var att konstruera mönstret till tröjans kjoldel. Som jag i något skede antagligen nämnt är plagget jag syr tvådelat. I föregående inlägg beskrev jag hur jag sytt den övre delen av plagget och nu handlar det då om nedre delen, eller kjoldelen som jag också kallar det ibland. Denna nedre del är rynkad, vilket innebar att jag i mönsterkonstruktionsskedet skulle sätta in extra vidd i mönstret för att kunna rynka mönsterdelen i tyg när det var dags för det. Det jag också skulle beakta i mönsterkonstruktionsskedet var den färdiga längden på plagget. På så sätt kunde jag räkna ut och rita hur stor kjoldelen skulle vara. Samtidigt var jag också beroende av hur mycket tyg som fanns kvar till mitt förfogande i och med att en av uppgiftskraven var att använda sig av återanvänt material. Därför kunde jag inte sätta hur mycket rynkvidd som helst på kjoldelen, men litegrann blev det i alla fall. Slutligen hade jag skapat en rektangulär mönsterdel i mönsterpapper.
 
Mönsterkonstruktion av kjoldelen på gång

Efter att mönsterdelen var skapad var det dags att klippa ut två likadana delar i tyg med hjälp av mönsterdelen; ett framstycke och ett bakstycke. Det som var viktigt att tänka på i tillklippningsskedet var att mitt fram och mitt bak på mönsterdelen matchade tygets mittsöm av den orsaken att mittsömmen skulle passa ihop med det övriga plaggets mitt fram- och mitt baksöm. Sedan var det bara att klippa ut delarna i tyg.

Tillklippningsskedet

Fram- & bakstycket till kjoldelen

Nu hade jag kommit så långt att jag äntligen fick fortsätta sy på plagget. Första steget var att sy ena sidsömmen av kjoldelen med raksöm samt överkasta sömsmånen för att sammanfoga fram- och bakstycket. Därefter pressade jag sömmen jag sytt, vilket jag gjort med alla sömmar under arbetets gång. Jag sydde också in två rynktrådar i kjoldelens övre kant för att kunna rynka kjoldelen. Rynktrådarna sys med raksöm, stygnen ska vara långa och man backar inte i början och slutet av sömmen, vilket man annars alltid gör med raksöm för att fästa trådarna.
 
Att pressa sydda sömmar

Isydda rynktrådar

När rynktrådarna var isydda och kjoldelen rynkad (det gör man genom att dra i de övre rynktrådarna) nålade jag ihop kjoldelen med det ärmlösa plaggets överdel, rätsida mot rätsida. Samtidigt som jag nålade fördelade jag även rynkorna jämt över arbetet och såg även till att de sömmar som skulle mötas verkligen möttes där de skulle, det vill säga överdelens sidsöm, mitt framsöm och mitt baksöm möter kjoldelens sidsöm, mitt fram-söm och mitt bak-söm. När allt var som det skulle var det dags att sy ihop plaggets två delar med raksöm, men också överkasta sömmen. Innan jag gick vidare från detta steg i arbetsprocessen sprättade jag bort rynktrådarna, kollade att sömmen såg bra ut både på rät- och avigsidan samt åtgärdade det som behövdes för att slutresultatet skulle se bra ut.


I detta skede av arbetet, när kjoldelen var fastsydd i det övriga plagget, hade jag ännu ena sidsömmen öppen och osydd av den anledningen att den dolda dragkedjan skulle sys där i. Jag började med att sy fast dragkedjan i ena sidan av den öppna sidsömmen och därefter i den andra med en specialpressarfot, som är avsedd att användas när man ska sy dolda dragkedjor i plagg. Men jag fick förstås inte dragkedjan fastsydd rätt och snyggt på första försöket, inte på andra, tredje eller fjärde gången heller. Det jag hade problem med var att få skärningens (=den söm där plaggets överdel möter plaggets nederdel)  "sömändar" att mötas exakt i sidsömmen. Jag fick sprätta flera gånger och sy om och mitt tålamod prövades till max. Till sist fick jag ta en längre paus för att fylla på tålamodsförrådet. När jag följande dag tog tag i arbetet igen fick jag dragkedjan äntligen på plats så att jag var någorlunda nöjd. Jag fick inte skärningens "sömändar" att mötas exakt, det skiljer några millimeter, men det fick duga.

Specialpressarfoten

Så ser pressarfoten ut underifrån
 
- Matilda

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti